FAQ

Hur förankrar jag en flytbrygga/vågdämpare?

För att kunna förankra flytande pontoner på ett säkert sätt måste först alla laster som de kan utsättas för beräknas. Det kan röra sig om laster från förtöjda båtar till vind-, våg-, ström och iskrafter, men även skillnader i vattennivå.
Vanligen sker förankring av flytande pontoner med kätting och ankare.
Kättingen bör vara tung och ha en längd av minst 3-4 gånger vattendjupet för att uppnå en horisontell dragkraft och därmed minimera risken för att ankaret ska dragga.
Bilden visar hur en flytande ponton kan förankras i ett skyddat läge och för att minska påseglingsrisken.
 
Kättingen till en vågdämpare bör inte korsas under pontonen, då detta ökar pontonens rullning och sänker dess vågdämpande effekt. Genom en optimal förspänning och ett tungt förankringssystem kan vågdämpningen förbättras med upp till 25%. OBS! Kättingen bör även efterspännas.

 
Bilden visar hur en flytande vågbrytare kan förankras.
 
Ankare bör väljas med hänsyn till bottens beskaffenhet. Dess hållkraft beror på typ av botten – lera, sand eller berg – och ankarvikten. Genom att lägga flera ankare i serie, så kallat släpankare eller koppla dem parallellt, kan hållkraften förbättras avsevärt. Värt att notera är att ett betongankare tappar ca 40% av torrvikten under vatten.

Ankare dimensioneras ofta på basis av erfarenhet, men för att vara riktig säker bör ett geotekniskt prov genomföras.
Bilden visar betongankare av olika storlek.
Alla schacklar bör vara certifierade och ha låsmuttrar. Schacklarna bör också inspekteras med jämna mellanrum, inte minst gänggången mellan sprint och bygel som tenderar att korrodera före resten av schackeln.
Bilden visar en certifierad schackel med låsmutter.
 
Vid mindre utsatta lägen och med stort vattendjup kan en kombination av tamp och kätting användas för att förankra flytande pontoner. OBS! Gäller inte vågbrytare. En kortare kätting fästs i pontonen och får förankringen att hänga vertikalt. Ett rep knopas därefter fast mellan kätting och ankare. Fördelen med en förankring bestående av tamp och kätting är att den minimerar kontakten med botten. Nackdelen är att dragriktningen vid ankaret inte blir horisontell varför ankarets vikt behöver ökas. Dessutom måste tampen vara av typen 8-slagen polyestersilke för att inte töja sig eller snurra vid belastning.

Hur väljer jag bäst landgång till en flytbrygga

För att bryggor ska vara tillgängliga bör övergångar mellan kajer, bryggor, landgångar och flytbryggor ha minimala nivåskillnader och springor och inte luta mer än 1:12 (4,7 grader / 8,3%). Tänk på att vattennivån påverkar nivåerna när det gäller pontoner.
 
Bilden visar vattenvariationen i Göteborg. En kort landgång ger en brant lutning vid lågvatten.
Alla landgångar som är sex meter eller längre bör utrustas med minst ett 90 cm högt räcke. I särskilt utsatta lägen eller för till exempel färjetrafik bör det finnas räcke på bägge sidor om landgången. En landgång bör vara minst 1,3 meter bred för full tillgänglighet.

Som extra tillbehör kan en landgång utrustas med plåtar som dels döljer springan mellan kaj och landgång och dels mellan landgång och ponton. Ibland kan det även vara fördelaktigt att använda en så kallad glidplåt under landgången för minskat slitage.
 

Vilken bom ska jag välja?

Det finns två huvudtyper av förtöjningsbommar, dels enkelrörsbommar och dels gångbara dubbelrörsbommar. För utsatta lägen, stora båtar och ökad komfort väljer du gångbara bommar. Med sträckmetallfylld Y-del blir bommen ännu bekvämare och säkrare att röra sig på.
Bommar som monteras på en fast brygga bör lossas vintertid för att undvika att skadas av eventuell is. Bommar som monteras på en flytbrygga klarar sig ofta bättre eftersom både pontonen och bommen följer vattennivån som en enhet. Men för att vara säker bör även dessa bommar lossas under vintertid. Vid ensidigt montage på en pontonsida måste bomvikten kompenseras på motsatt sida för att förhindra att pontonen lutar.
 
En förtöjningsbom bör vara ca 20% kortare än båtens längd för att ge aktertampen en bra vinkel. Det betyder att en båt på sju meter bör använda bommar som är sex meter långa. Längden på bommen påverkas ibland också av knaparnas placering på båten. Båtplatsens bredd mellan bommarna avgörs av båtens storlek. Det är viktigt att fendrar kan hänga fritt. Räkna med båtbredd plus 2 x 30 cm för båtar under fem meters längd och båtbredd plus 2 x 50 cm för båtar med en längd av mellan fem och tio meter. I särskilt utsatta lägen kan bredden behöva ökas ytterligare något.
 
Bilden visar olika typer av bryggfästen. Det vanligaste bryggfästet är ett vinkelfäste.


Hur förtöjer man en båt i bommar?

Alla förtöjningstampar bör fästas i bommens förtöjningsöglor och inte i bryggan. OBS! Gäller även vid pontonbryggor. Aktertamparna, en akterut och en förut, bör vara hårt spända för att hålla båtens akter i ett låst läge mellan bommarna. Förtamparna bör däremot ha lite slack så att båtens för kan röra sig upp och ned vid sjögång och svall. Använd gummifjädrar till förtamparna för god ryckdämpning. Använd alltid fendrar för att skydda både den egna och andra båtar.
För att minska skaderisken – förtöj alltid för storm.
 
Bilden visar hur en båt bör förtöjas i förtöjningsbommar.
 

Vilka tillbehör behövs till förtöjning

Alla anordningar på bryggor som förtöjningar ska fästas i måste sitta fast ordentligt och vara anpassade för de båtar som ska förtöjas. Förtöjningspollare, båtringar, etc. bör fästas med genomgående bultar med både muttrar och stora brickor. Det är viktigt att komma ihåg att pollare och ringar har olika egenskaper och klassificerade brytpunkter. Använd inte för små pollare och båtringar till för stora och tunga båtar.
 
 

Hur gör jag min brygga säker?

Räddningsstegar/badstegar bör finnas på varje bryggnock samt var 60:e meter (30 + 30 meter) längs hela bryggans längd. Alla stegar ska vara åtkomliga från vattnet och finnas tillgängliga året om. Både mobila och fasta räddningsstegar bör vara målade i en röd/orange färg.
Brandsläckningsutrustning i form av handbrandsläckare klass N3, 6kg, bör monteras på en markerad plats var 50:e meter (25 + 25 meter) längs hela bryggans längd. Inom hamnanläggningen bör det även finnas ytterligare brandsläckare lätt tillgängliga. Alla brandsläckare ska finnas markerade i en situationsplan som placeras centralt vid till exempel hamnkontor eller annat serviceutrymme.
Uppstår brand i en båt bör prioritet ges till att flytta alla närliggande båtar så fort som möjligt.